Influensasäsongen precis runt hörnet

Vad är influensa?

"Jag har fått influensa" säger vi till familjen när vi kryper ner under täcket med halsont, hosta, snuva, värk i kroppen och feber. I dagligt tal använder vi termen "influensa" när vi känner oss sjuka och måste stanna i sängen. Men för en läkare är definitionen av influensa mer specifik. Influensa är ett återkommande virus (influensa A eller B, och i sällsynta fall influensa C-virus) som angriper världen över och ofta drabbar hårdare än andra virus, eftersom man ofta har symtom i hals, näsa och lungor samtidigt. Influensa smittar genom små droppar från hosta och nysningar och sprids därför vid kontakt mellan människor eller genom beröring av ytor med virus. Det finns ingen effektiv behandling mot influensa eftersom det är ett virus. Vid feber i mer än 5 dagar kan en infektion ha tillstött – ofta lunginflammation eller öroninflammation. Detta är en bakterieinfektion och kan behandlas med antibiotika.

Andra höstinfektioner

Det finns över 100 olika virus som kan orsaka förkylning, medan en äkta influensa omfattar 3 olika influensavirus. Förkylning täcker alltså många olika luftvägsvirus som alla är mycket smittsamma och drabbar luftvägarna. Exempel på andra luftvägsvirus är bland annat coronavirus och RS-virus, som drabbar både barn och vuxna. De flesta barn har haft RS-virus innan de fyller 2 år, och därefter minimerar immunförsvarets minne risken för att man får det igen. Förloppet för RS-virus är oftast en vanlig förkylning med hosta, snuva och lätt feber i ungefär en vecka.

Varför florerar influensa och förkylning under hösten och vintern?

● När det blir kallare flyttar vi människor inomhus. Därför är vi oftare samlade fler personer på mindre yta och med sämre ventilation jämfört med under sommarhalvåret. Under dessa förhållanden sprider sig viruset lätt.

● Kallare temperatur och lägre luftfuktighet gör att viruspartiklarna blir mer stabila och kan överleva längre utanför kroppen.

● Höstvädret påverkar ditt immunförsvar. Normalt fångar slemmet i dina luftvägar upp viruspartiklar så att du kan hosta upp dem. Den kallare och torrare luften påverkar slembildningen i luftvägarna, vilket gör att viruset lättare tar sig förbi. Den kalla luften gör också ditt immunförsvar mindre effektivt, och mindre solljus kan leda till D-vitaminbrist under vinterhalvåret.

Allt som allt – viruset trivs bättre under vinterhalvåret och vårt immunförsvar har det svårare.

Den "första" influensapandemin

Spanska sjukan kallas även "alla pandemiers moder", eftersom det är den första epidemi som man har tillförlitlig data om. Spanska sjukan härjade från 1918 till 1920 under första världskriget. Den spreds över hela jordklotet och tros ha dödat 50 miljoner människor, vilket är fler offer än själva kriget. Atypiskt nog drabbade Spanska sjukan även under sommaren, och unga människor blev också hårt drabbade. Man tror att soldaternas försvagade immunförsvar, på grund av undernäring och stress från hårda strider och kemiska angrepp, gjorde dem mer mottagliga för smittan. Man vet inte hur Spanska sjukan uppstod, och pandemin fick sitt namn eftersom de första officiella rapporterna kom från Madrid.

Första världskriget gjorde det lätt för sjukdomen att sprida sig mellan världsdelar. Trupper förflyttade sig från militärläger och skyttegravar mellan städer och länder, med tåg och fartyg genom städer, hamnar och stationer – snabbt var sjukdomen spridd från land till land.

Det fanns ingen behandling mot Spanska sjukan, och läkarna famlade i blindo. I Danmark använde personalen ansiktsmasker, som annars bara hade använts vid operationer, men hur effektivt det var vet man inte. Recept på vin och annan alkohol skrevs ut i hopp om att förebygga smitta, och cigarrer delades ut till personalen på vissa sjukhus i ett försök att "röka bort smittan". Enstaka läkare började tala om åderlåtning igen. Myndigheterna i Danmark försökte begränsa smittan genom att stänga skolor och nöjesställen. Dessa åtgärder hanterades mycket olika runt om i landet, och man ville helst inte stänga kyrkorna eftersom de inte ansågs vara nöjesställen, så effekten av dessa stängningar var varierande.

Undvik att bli sjuk

● Tvätta eller sprita händerna ofta. Under coronapandemin skaffade vi oss många vanor som fortfarande är relevanta om man vill begränsa smitta. Vi har många kontaktytor under hela dagen där vi inte vet vem som senast rörde vid dem – t.ex. dörrhandtag, strömbrytare, kundvagnar, pennor, räcken osv. Om en person före dig har snytit sig och har en infektion i kroppen, förs den vidare till dig.

● Motion. Motion stärker blodcirkulationen och hjälper de vita blodkropparna att cirkulera i kroppen. De vita blodkropparna hjälper kroppen att bekämpa infektioner.

● Sömn. Om man sover för lite påverkar det kroppens immunförsvar. Man bör helst sova mellan 7–8 timmar varje natt. När man är sjuk behöver kroppen mer sömn, eftersom kroppen bekämpar sjukdom lättare när man sover.

● Stress. Om man är stressad har man en högre kortisolnivå. Kortisol dämpar immunförsvaret och gör därför kroppen mer mottaglig för infektioner.

● Vitaminer. Särskilt D-vitamin, som kommer från solen, kan vi få brist på under vinterhalvåret. Man kan få i sig D-vitamin via bland annat ägg, lever och lax, eller så kan man ta ett tillskott i form av en vitamintablett.

● Kost. En sund och varierad kost är kroppens byggstenar. En kost med frukt och grönt, fullkorn, frön och fisk, samt massor av vatten, ger kroppen kraft att stå emot den mörka vintern.

● Rökning. Rökare drabbas oftare av influensa eller halsfluss. Detta beror bland annat på att kroppens immunförsvar ständigt går på högvarv för att bekämpa de giftiga ämnena från cigarettröken. När immunförsvaret är överbelastat innebär det att sår och andra skador läker långsammare. Detsamma gäller efter en operation; kroppen behöver längre tid för att återhämta sig. Rökning påverkar även dina slemhinnor, som blir mer mottagliga för virus och andra infektioner som tar sig in i din kropp.

Hur bekämpar kroppen sjukdom

Temperaturen är en av de första varningssignalerna man kan upptäcka när kroppen reagerar på exempelvis en infektion eller ett virus, och därför kan det löna sig att hålla ett extra vakande öga på sin temperatur redan medan man är frisk.

Genom att mäta sin temperatur dagligen får man en exakt bild av sin så kallade normaltemperatur. Denna är individuell och varierar även beroende på var på kroppen man mäter. Genom att hålla koll på den blir det lättare att lägga märke till den första, lilla höjningen och sätta in åtgärder innan sjukdomen bryter ut på allvar. Samtidigt kan man mycket snabbare förhindra att smittan sprider sig på arbetsplatsen och i andra sociala sammanhang.

När kroppstemperaturen stiger vid sjukdom beror det på att immunförsvaret reagerar på närvaron av något främmande, som ett virus. Febern ska göra livet svårare för viruset och stimulera kroppens egna celler att bekämpa det. Det kan man märka snabbt – och mäta ännu snabbare.

Du kan köpa den termometer som passar just dig och dina behov här.

‍STETOSKOP.DK har ett brett utbud av kvalitetstermometrar, och personalen har stor kunskap om temperatur och termometrar. Du är alltid välkommen att kontakta oss för mer information så att du är säker på att du väljer rätt produkt för dina behov.

Källor:

Därför drabbar influensa och förkylning främst under vintern (videnskab.dk)‍
‍Höstens influensa och virus kommer från dina vänner - Magasinet Helse‍
‍Immunförsvaret och rökning - Op I Røg (op-i-roeg.dk)‍
‍Spanska sjukan 1918 - 1920 | dsr.dk